 |
Verksamhetsutveckling
|
|
 |
Ledarskap i verksamhetsutveckling
Det hände som alltid just på höstkanten - nystartens sanna tid - på en vackert belägen kursgård, med politiskt korrekt frukt i pausen och havsutsikt.
Efter välkomstdrinkarna äntrade det dynamiska IT-företagets chef talarstolen genom rökridåer och presenterade företagets förändringsplaner. -Nu startar vi den största omstöpningen i företagets historia, sa han. -Vi ska bli den största leverantören i Europa. Bakom honom tonade det fram en jätteprojicering av projektets logotype “The Number 1 Partner in Europe”. Framför honom satt personalen, flera hundra, just återkomna från semestern; solbrända och utvilade och tänkte luttrat -Nämen titta, en omorganisation. En till. Och hur det gick? Ett år senare lades företagets utlandssatsning ner. De tio utlandsanställda kallades hem och ytterligare några år senare köptes företaget upp av en konkurrent. Historien är full av storstilade förändringsprojekt, som inte blivit riktigt vad man har tänkt sig. Trots de bästa föresatser. Framgångsrikt förändringsarbete är inget som händer av sig självt. Det är resultatet av att, på ett systematiskt sätt gå från att veta (vad som ska göras) till att göra. Ett annat misstag är att lägga för mycket av resurserna på att definiera och kartlägga problemet och sedan tro att själva förändringen kommer att äga rum bara för att alla känner till att något behöver förändras. Det kan förstås finnas flera anledningar till detta, men erfarenheten visar på några viktiga orsaker. Den första fallgropen är att personalen inte är delaktig i att planera förändringen. Bara för att man sätter upp ett målsnöre för personalen, så innebär det inte att folk springer rent automatiskt. Det betyder att personalen inte bara ska bli informerad om det som händer, utan faktiskt ska involveras i att lösa problemet från start. Att öka de anställdas motivation. Istället för att, som alltför ofta är fallet, ställa dem inför ett fullbordat faktum.
Det är skillnad mellan att veta och att göra.
Det är också vanligt att underskatta betydelsen av att förmedla förväntningar, både från ledningen och från personalen och att det finns en förståelse från båda håll för de förväntningarna. Det här är förstås ytterst en fråga om kommunikation och att ha ett klimat av öppenhet i organisationen, som gör att alla kommer till tals. Nyckelorden är ledarskap, förändringsledning. Det handlar om att ha dedikerade personer med hög motivation som leder förändringen, som ser till att projektet (förändringen är alltid ett projekt, enligt vår erfarenhet). Personer som sätter bra och användbara mål och sprider dem lika bra som de sprider allt annat. Men det handlar också om hur man driver ett projekt på ett systematiskt sätt, hur man planerar genomför och – inte minst - följer upp. Ett bra exempel på hur man framgångsrikt driver förändringsprocesser är det kommunala fastighetsbolaget Hyresbostäder i Norrköping, kan du läsa mer om här medarbetarskap och verksamhetsutveckling hos Hyresbostäder » Arbetet med en förändring bedrivs i ett antal systematiska steg: 1. Skapa ett projekt kring den förändring som ska genomföras, till exempel bättre kundservice. 2. Lyft fram vilka förväntningar som finns i organisationen och hos kunderna. 3. Sätt tydliga och mätbara mål för projekten. 4. Skapa tvärfunktionella projektgrupper.
5. Identifiera förändringsledare (inte ordinarie linjechefer) i organisationen (=projektledare) 6. Projektledarna skapar, tillsammans med övriga medarbetare, aktiviteter kring målen. 7. Aktiviteterna genomförs av medarbetarna. 8. Rapportera ofta projektens framsteg till kunder och internt i organisation. 9. Följ upp projektens mål noga. 10. Utvärdera både resultaten och arbetsprocessen, för att göra dem permanenta. Utveckling och framgångsrik förändring är resultatet av att arbeta systematiskt och involvera hela organisationen i hela förändringen.
|
 |
|
 |